Så var det dags för min första Grammisgala!

Hårdrockare på grammisgalan? Ja det blir första gången för mig men vi väl se vad det ger. Jag ser hur som helst fram emot en trevlig kväll i gott sällskap med god mat och en massa alkohol. Hoppas jag inte blir besviken!

Hmm, klädsel svart kostym? Med andra ord cocktail-klänning? Vi får väl se vad det blir... ;-)



Lunch på Texas

Förra veckan åt jag lunch på Texas med några mina kollegor. Inte helt billig lunch men ibland får man lyxa till det! Måste säga att Texas är en av mina favoritrestauranger.  Det sägs att Texas exporterar möblerna och den rätta inredningen till sina restauranger utanför USA och det märks faktiskt då miljön och maten är verkar omsorgsfullt valda att för att passa ihop.

En av mina kollegor var extra hungrig och köpte en Big Boy-hamburgare. Se bild nedan, mängden kött i den är helt otrolig...


Skål!




Kall, kall läsk... Biran får vänta tills efter jobbet. ;-)

'
En smokehouse!


Cool inredning va?


Kollegan beställde en Big Boy-burger, ingen liten hamburgare! Kolla köttmängden...

666 Blogger Award



Har fått denna grymma Blogger Award av bådde Grimgoth (skapare av awarden) och Woodsmanfred...
Tack som fan grabbar!

Det som gäller då är detta:

Kopiera in bilden och länka till den du fått den av.
Skriv 6 saker som du vill ha.
Skriv 6 personer som betyder något för dig.
Ge Awarden till 6 andra bloggar.



6 saker som jag vill ha.

Ny intern hårddisk så jag får mer utrymme
Utomlandsturné med bandet, fan vad kul det var nämligen länge sen!
En Mesa Boogie Rectifier-låda, the mother of all cabinets.
En digital videokamera, att använda både bloggen och bandet.
Pengar till festivalbiljetter i sommar, längtar till festivalsommaren...
En Canon Mark 5D Mark II, då skulle jag faan börja fota mer!


6 Personer som betyder något för mig.

Mamma, Marcus, Skorpan, Lina, John A, Amanda. Och bandet såklart men det är mer än en person!


6 bloggare som får denna award.
Kreem
Nophobia
Hedvig
Zoofie

och grabbarna får faktiskt tillbaka denna fina award för de måste ha den med!
Grimgoth
Woodsmanfred

Gene Simmons Family Jewels



Gene Simmons Family Jewels är en reality serie där vi får följa Gene Simmons och hans familj, Shannon Tweed (skådespelerska) samt barnen Nick och Sophie. En väldigt annorlunda tv reality familj om man jämför med "the Osbournes" då alkohol och droger inte existerar och barnen är toppstudenter med höga betyg. Tråkigt? knappast finns många höjdar avsnitt t.e.x. det där de rostar Gene. Family Jewels firade nyligen sitt hundrade avsnitt och nya är under produktion.

 
Var du på KISS konserterna i Stockholm och Malmö i sommras eller på Cafe Opera eller andra ställen KISS var på, då finns risken att du kan dyka upp i ett framtida avsnitt av Family Jewels då de filmade för serien i Sverige.

Se klipp och hela avsnitt av Gene Simmons Family Jewels här http://www.aetv.com/gene-simmons-family-jewels/index.jsp

Trick or Treat



Högstadie eleven Eddie lever för sin musik och i synnerhet för heavy metal stjärnan Sammi Currs musik. När Sammi Curr dör i en mystisk hotel brand blir Eddie förkrossad och söker upp radio dj:n Nuke (Gene Simmons). För att trösta Eddie ger Nuke honom det enda exemplaret av Sammi Currs sista och outgivna album. Eddie beslutar sig för att spela skivan baklänges, det skulle han aldrig gjort...

 

In Focus Lita Ford



Carmelita Rossana Ford föddes i London, England. Vid fyra års ålder flyttade familjen till Los Angeles, U.S.A.10 år gammal fick hon sin första nylonsträngade gitarr som snabbt bytes ut mot en elektrisk gitarr. I de tidiga tonåren spelade hon i flera band med killar. Hon blev upptäckt av en manager och fick göra en audition för ett tjejband, Joan Jett och Sandy West blev imponerade av Litas spelstil och "The Runaways" var fött. Efter fem album och världsturner splittrades "The Runaways" 1979 efter musikaliska meningskiljaktigheter.



1983 släppte Lita Ford sin debut solo skiva "Out For Blood" men det var först vid hennes andra solo album "Dancin On The Edge"1984 som det började röra på sig singeln "Gotta Let Go" blev en mindre hit och musikvideon till "Gotta Let Go" där Lita Ford spelar en inte så vanlig hemmafru snurrade varm på Mtv.





Nu blir det spännande nästa album "The Bride Wore Black" var inspelat och klart men släpptes inte på grund av att Lita inte gillade produktionen skivbolagets VD blev upprörd och Lita bytte skivbolag.Till dags dato är inte albumet släppt.



1988 var det dags för hennes självbetitlade album som slog igenom med dunder och brak. Albumet var fullt av hits, låtar som "Kiss Me Deadly" "Back To The Cave" tillsammans med "Close My Eyes Forever"(där hon gör en duett med Ozzy) ägde radiovågorna och tillhörande musikvideos gick glödheta på Mtv.


Ozzy Osbourne & Lita Ford - Close my eyes forever





1990 kom "Stiletto" där b.l.a. hennes image tonades ner och musikinriktningen ändrades en aning allt enligt skivbolagets önskan. Detta uppskattades inte av fansen eller Lita själv och efter att albumet sålt dåligt. Så kom Lita tillbaks till hennes vanliga stil musikaliskt och image mässigt  på albumet "Dangerous Curves" 1991 där hon fick en hit med låten "Shoot of Poison".


Rockstar



Chris Cole reparerar kopiatorer på dagarna och repar med sitt tribute band (till Steel Dragon) på kvällarna.En video upptagning på ett framträdande med hans tribute band Blood Pollution hamnar hos gitarristen i Steel Dragon. Från början baserade sig filmen på den verkliga berättelsen hur Tim "Ripper" Owens fick arbetet som sångare i Judas Priest. Men filmbolaget och Judas Priest kom inte överens om de finansiella termerna så filmen blev bara löst baserad på historien.



Filmens fiktiva band Steel Dragon innehöll Zack Wylde (OzzY), Jeff Pilson (Dokken) och Jason Bonham. Mark Wahlbergs ljuva stämma sjungs av Miljenko Matijevic (Steelheart) och Jeff Scott Soto (Yngwie Malmsteen)


Livebilder från Metal Tryouts på Kolingsborg

Har nu fått bilder från giget! Här är några av dem, fotograf är Emelie Lager.























Berätta gärna om ni har någon favorit!

Halestorm



Syskonen Arejay och (Elisabeth) Lzzy Hale började redan skriva låtar och uppträda vid 10 och 13 års ålder i Pennsylvania, U.S.A. I en mycket tidig version av bandet tvingade de sin far att hoppa in på bas innan de hittade bassisten Josh Smith. Bandet blev fullständigt när gitarristen Joe Hottinger gick med och ett kontrakt skrevs med Atlantic Records som släppte debut live epn "One and Done" 2005 idag är epn out of print.



Halestorm är kända för att turnera non stop cirka 250 spelningar per år, Lzzy Hales kärlek till Gibson gitarrer är väl känt modellerna hon använder är b.l.a. Tribal Flying V, Gibson Explorer, Les Paul Custom, Firebird och Joan Jett Signature Melody Maker.



18 April 2009 släpps den självbetitlade debuten och med den följde singlarna och musikvideona "It's Not You", "Love/Hate Heartbreak" och "Familiar Taste of Poison".


Film - Airheads



Filmen handlar om bandet Lone Ranger som ratas ständigt av skivbolagen så de beslutar sig för att ta till drastiska åtgärder genom att bryta sig in i en radiostation för att få sin demo spelad. Men radio dj:n och radio chefen vägrar så de tar hela radiostationen som gisslan. En gammal men asbra klassiker!






Frantic Amber på Kolingsborg



Giget igår kändes riktigt bra, setet var kort men intensivt och det var en hel del folk för att se oss. Det svårt att lira på en måndag då det inte brukar räknas som en av veckans festdagar direkt. Dessutom är det veckans första jobbdag för dem flesta så många vill bara hem efter jobbet. Trots detta var det många kända och okända ansikten där för att se oss igår.

Det var så kul att man ville bara upp på scen igen. Tänk om man skulle få giga idag igen! Men inte bara det, det är förstås väldigt trevligt att logga in på Facebook och mobilen idag och läsa sånt här:

"vill tacka Frantic Amber för en jävulskt bra spelning"

"Grymt bra gig på Kolingsborg!!"

"Ni är suveräna ju!"


Inte varje dag direkt, det kommer jag kunna leva på i minst en månad! Det togs både bilder och filmades på giget, vi hoppas på att kunna lägga upp något snart, åtminstone bilderna. Det är svårt med livevideo då ljudet i kameran ibland slår över och det bara blir sprak. Jag hoppas att ljudet är tillräckligt bra så vi kan lägga upp någonting av det. :-)

Tack så mycket till alla som kom och som gjorde giget möjligt!


Håret fixat!

I helgen gick jag äntligen tid till att sätta i slingor i håret som jag berättat för er tidigare. Jag bad er också hjälpa mig välja färg vilket ni såklart hjälpte mig med! Det var väldigt jämnt mellan färgerna blått och lila men tillsammans med kommentarerna och mailen på facebook så blev det faktiskt lila. Var lite sugen på blå själv eftersom det var länge sedan men lila är lite av en favoritfärg, så det var inte mig emot då att det blev det... Lila är dessutom så lätt att matcha med kläder eftersom det ser bra ut med andra färger. :-)


Världens bästa Tina

Hon som gör mitt hår är en god vän till mig som heter Tina och som är butikschef på Shock i Stockholm. Hon är inte bara bra på att sätta i slingor, hon gör grymma hårförlängningar för dem som är intresserade av det. Hon är jätteduktigt på få håret att se naturligt långt ut då hon är bra på att dölja skarvar och att beskära håret så det får samma fall som ens eget hår.


Tina knyter fast slingorna, en metod jag diggar starkt.

Hon har till och med lyckats att göra en bra hårförlängning på mig en gång då en frisör har klippt av mig 20 (!!!) cm av mitt hår när jag bett henne ta fem cm. Problemet var att hon kunde inte klippa mig rakt så det blev snett hela tiden och hon fick klippa mer och mer. Jag lyckades hamna i något slags chocktillstånd när jag var klar och stod bara med hakan i golvet när jag betalade.


Fan vad svarta ögon man fick på den här bilden... Coolt!


Diggar längden. Ska man spara till såhär långt hår kanske? Nja, det blir nog jobbigt att headbanga då.

Jag drömde faktiskt mardrömmar om den där frisören om att jag skulle åka hem till henne natten på natten och raka av hennes korta hår (då hon hade kort hår), så hon fick känna hur det kändes att vänta två hår på sitt fina hår igen. Tack och lov så slutade det snabbt. Tina var min räddare i nöden och gjorde en hårförlängning på mig ca 10-15 cm. Det krävdes tre förpackningar löshår och mitt hår blev så tungt att om jag stod i duschen och blötte ner det så var det jättesvårt att hålla huvudet uppe för det var så tungt. Men snyggt blev det!


Klipp, klipp, klipp...


Stackars långa Tina fick böja sig ner.

Hur som helst, denna gång som de flesta andra gånger gör jag bara slingor för att inte tröttna för mycket på det svarta. Har ju haft svart hår i nästan 13 år (med undantag för en blekning som jag gjorde för att år sedan för att få lite bruna skiftningar ibland). Nedan ser ni resultatet med de nya slingorna och det nyklippta håret jag gjorde för ett tag sedan. Nu mår håret och jag bra... :-)


Färdigt!

Vi passade på att ha myskväll med vin efteråt eftersom vi var hemma hos henne. Hennes karl Martin var också med, men han drack öl istället. Vi såg bland annat Family guy och och en dokumentär som jag inte hade sett som jag berättar mer om i ett annat inlägg. Mycket trevlig kväll!


Kvällen avslutades med lite rött... Eller vad säger jag, mycket rött haha! :-D

Metal Church



Metal Church bildades i San Francisco, U.S.A. 1981 ur spillrorna från bandet Sharpnel namnet kom från en blöt fest hemma hos Kurt Vanderhoof när en av vännerna tyckte att hans lägenhet såg ut som ett hårdrocks altare.
Efter en mycket populär demo pressade James Hetfield och Lars Ulrich skivbolaget Elektra att signa Metal Church innan något annat bolag skrev kontrakt med de. 1984 kom den självbetitlade debuten och Metal Church fick snabbt en trogen fanskara. 1986 kom deras genombrotts album "The Dark" med det tunga och snabba öppnings spåret "Ton of Bricks" som även var med Charlie Sheen filmen "Biltjuvarna Snodd på 29 sekunder".



Men säg den lycka som varar länge, framgången för bandet skapade interna konflikter och sångaren David Wayne lämnade bandet. Heretics sångare Mike Howe rekryterades.



Den nya sättningen släppte "Blessing In Disguise" 1989, musikvideon "Badlands" fick stor rotation på Headbangers Ball. 1991 kom uppföljaren "Human Factor"



Nu är det din tur att be i Metal Kyrkan tryck play nedan.


Hål i plånboken

Det var verkligen dags att byta rör i förstärkaren eftersom den har börjat låta som ett rymdskepp. Några veckor till med dessa rör så hade man säkert fått höra rysk radio också. På måndag är det gig och då vill man förstås att förstärkaren låter som bäst och hur snyggt blir det med ett "wwrrriiiieeeeeee...!"-ljud i bakgrunden? Känns som jag får byta rör hela tiden (2-3 ggr per år). Vet inte om det beror på att jag köper dåliga rör eller det är normalt slitage när man repar 3 ggr i veckan exlusive gig och inspelning.

När jag väl var där kunde jag inte låta bli att köpa ett sånt där digitalt trådlöst system som jag suktat efter så länge... Det digitala trådlösa systemet förstör inte signalen som ett analogt trådlöst system gör, med andra ord så försämrar inte det ljudet. Och efter årsskiftet så kommer ju dem flesta frekvenserna kring 800 Mhz vara olagliga att använda, så det var dags att uppgradera sig hur som helst! De nya systemen har numera sina frekvenser på 2,4 Ghz bandet.

Kalaset skulle gå totalt på 4600 spänn, som tur var fick man lite stammisrabatt. Fick också pröva grejerna direkt efter jag köpt dem då vi skulle repa efteråt och fan vad bra det lät! Förstärkaren låter nu som ny med grym attack och punch utan missljud, och det digitala trådlösa systemet försämrar inte ljudet alls. Låter guld helt enkelt!


Line 6 Wireless Guitar system Relay G30, Electro Harmonics rör 4 st och några nya sladdar som inte glappar.


Det fick bli EL34-rör denna gång istället för 6L6-rör, gillar det extra punchen med mid-tone man får med EL34:orna.


De sitter hårt, dem jävlarna. ;-)


Byter man rör-modell så måste man också ändra bias:en! Det är så skönt att man har en Mesa så man kan byta rör själv. Till exempel med Marshall så måste en tekniker finjusteras bias:en varje gång rören ska bytas, även om det är samma modell på dem.


Se så fint den lyser! :-)


Min lilla pedalarsenal. Och jag som inte ens använder effekter, dessa pedaler är bara för sound och funktion.






In Focus Tarja Turunen



Tarja Soile Susanna Turunen föddes i Kitee, Finland. Hon började spela piano vid sex års ålder och var ökänd på sin skola för att delta i alla musikprojekt. Hon hade en tuff tid i skolan då de andra tjejerna mobbade och frös ut henne p.g.a. att de var avundsjuka på hennes röst. Vid 18 års ålder kom hon in på prestige fyllda Sibelius Akademin. Under jul lovet 1996 blev hon inbjuden av sin fd klass kamrat Toumas Holopainen att delta i hans musik projekt och Nightwish var fött.

 





1997 års album "Angels Fall First" fick en mindre framgång i Finland. När uppföljaren "Oceanborn" kom 1998 började omvärlden få upp ögonen för Nightwish "Sleeping Sun" singeln sålde bra i Tyskland. När Nightwish släppte "Wishmaster" 2000 var de med i den finska melodifestivalen, där vann de  stort bland tittarnas röster men röjdes bort av den tillsatta juryn. De väckte ramaskri i finland och juryn togs bort i kommande melodifestivaler nu var det endast tittarnas röster som gällde, 2006 vann finland melodifestivalen för första gången någonsin med Lordi.



2002 var det dags för Nightwish  "Century child" vars singlar "Bless The Child" , "Everdream" kom att placera sig högt upp på topplistorna, albumet kom att innehålla Nightwish tyngsta och mörkaste låt hittils "Slaying The Dreamer". 2004 var det dags för uppföljaren "Once" där magnifika "Dark Chest of Wonders" öppnar albumet och singeln "Nemo" kom att hamna som nummer ett på topplistorna i flera länder.


 
Direkt efter den avslutande spelningen på "Once" turnen i Hartwall Arena fick Tarja sparken från Nightwish i ett öppet brev som lades upp på Nightwish hemsida. Efter flera års oroligheter mellan bandledaren Toumas och Tarjas make tillika manager blev kulmen nådd när Tarjas make ställde in en bokad U.S.A. turne. En bitter strid följde där Nightwish tillägnade låten "Bye Bye Beautiful" till Tarja och "Master Passion Greed" till hennes make på deras nästkommande album "Dark Passion Play". Tarja kontrade med låten "I Walk Alone" från hennes första soloabum "Winter Storm"





Tarjas andra solo album "What Lies Beneath" har precis släppts och hon turnerar runt om i europa just nu, inga Sverige datum än.







Taste of Chaos på Hovet



Kan erkänna att Disturbed var enda anledningen till jag ville gå på Taste of Chaos, men det var anledning nog! Var länge sedan jag såg dem och de gjorde ett grymt gig senast jag såg dem på Arenan. Att de också nyligen släppt nytt (Asylum) och en bra skiva dessutom gjorde ju inte beslutet svårare!



Vi kom dit vid nio-tiden då vi inte var säkra på när Disturbed började. Vi började med att ta en öl för att sedan gå och titta var våra platser var. Papa Roach var igång och var nog helt ok om man gillar den musiken. Ljudet sög dock, sången var på tok för hög, den stackars gitarren hördes dåligt och inte var det något bra gitarrljud heller. Det enda som lät bra ljudmässigt var trummorna och basen. Måtte Disturbed ha bättre ljud tänkte vi.



Jag hade blivit tipsad av en kompis att kolla in bandet As I Lay Dying som skulle spela precis innan Disturbed på den lilla scenen. Ja ni läste rätt, det var TVÅ scener igår på Hovet. De hade spärrat av Hovet på hälften så den stora scenen hade hälften av platserna och den andra delen av Hovet hade både baksidan av den stora scenen, den lilla scenen och en slags golvuppbyggnad för den lilla scen så folk varken behövde stå i trappor eller sitta och titta åt fel håll. Jäkligt cool grej faktiskt, det bidrog till trevlig festivalkänsla på Hovet. Detta borde göras om fast med ännu bättre band! ;-)



Hur som helst, As I Lay Dying var det. I den lilla anordnade salen skulle det gå in 1000 pers och det var först till kvarn. Var man för sent ute så fick man inte komma in för vakterna. Hur de lyckades räkna folk låter jag vara osagt för mycket folk var det. När bandet körde igång blev publiken som galen därframme. Att jämföra med Papa Roach då som kanske hade två-tre små moshpits, så var större delen av As I Lay Dyings publik involverad i en fet moshpit. Jag tyckte dem var bra faktiskt, sköna melodier och riff och inte en enda låt utan gung. Kunde gärna vara utan pojksången som de har ibland, men annars sköna låtar. Sen inte att glömma, de hade nog det bästa ljudet för kvällen, eller i alla fall av de tre senare banden. Bra nivåer, bra ljud på gitarr, bas och trummor. Så här ska det vara!



Efter As I Lay Dying så gick vi tillbaka till våra platser på stora scenen. Det märktes att många var spända när Disturbed kom på scen, många verkade ha köpt biljett just för dem. Disturbed hade en stor skärm  bakom sig som täckte hela scendekoren med abstrakta videosekvenser. Snyggt! Men när det kom till ljudet besannades våra farhågor. Det var minst lika dålig mix som på Papa rouch. Gitarrljudet var dock bra här, både bra och lagom högt men sången var istället ännu högre. Det lät som den låg på allting annat och då blir det svårt att lyssna på något annat. Det är tur för David Draiman att han sjunger så pass bra som han gör, för det är inte speciellt förlåtligt mot rösten när sången ligger så högt i mixen, det märktes nämligen på Papa Roach...



Disturbed körde i en timme och ljudet blev inte mycket bättre, istället hade ljudteknikerna problem med att ratta nivåerna på körerna som kunde gå upp och ner i ljudnivå mitt i en mening. Vad hade de anlitat för ljudtekniker egentligen? Först skämtade vi om att de tagit en ljudtekniker från idol eftersom sången låg så högt, men när vi hörde det där så insåg vi att en sån ljudtekniker förmodligen hade gjort ett bättre jobb t.o.m. Har inte så stora band sina egna ljudtekniker som varken behöver bli förvånade eller få panik och sänka när det kommer in körsång? Kanske är jag skadad av mitt egna intresse för ljud, men det hela var faktiskt lite pinsamt. De borde tagit in ljudteknikern från den lilla scenen istället eftersom han gjorde ett betydligt bättre jobb. Hur som helst, ni får höra själva, här är lite videos.













Nytt spel - Assassin's Creed Brotherhood



Assassin's Creed Brotherhood är uppföljaren till Assassin's Creed II (dock inte 3:a, snarare en 2,5:a enligt tillverkaren). För er som inte har spelat tvåan eller bara har spelat Assassin's Creed I, så kan jag säga att Assassin's Creed II faktiskt är ett grymt bra spel till skillnad från ettan. Ettan har jämförts med att vara en "demo" till tvåan då det känns som att spelet kom igång på ett annat sätt i tvåan.



Assassin's Creed Brotherhood går ut på att man är lönnmördare i Italien år 1503 i Rom. Spelaren tar även denna gång rollen som Ezio Auditore da Firenze, som man spelade som i Assassin's Creed II, fast denna gång som ledare över ett gäng lönnmördare. I spelet får man en del nya funktioner, bland annat att man kan rida en häst innanför stadens murar och att Ezio kommer att ha flera nya vapen och vertyg för att mörda.



I Assassin's Creed II bjuds det på snygga miljöer, bra story och roliga uppgifter. Grafiken på sina ställen är verkligen grymt snygg. Nu återstår det då med vad denna uppföljare kan erjuda! Spelet släpps idag och Elgiganten har faktiskt kampanj på den så den går att köpa idag för 375:- i butik! Marcus ska iväg och köpa den idag till vårt hushålls PS3.







Running Wild



Running Wild bildades 1976 i Hamburg, Tyskland. De tillhörde den tyska våg av band som kom på 80 talet (Helloween, Gravedigger, Blind Guardian,Rage) Efter deras två första album "Gates of Purgatory"1984, "Branded And Exiled"1985 där det lyriska temat belyste det okulta. Kom en helomvänding på deras genombrotts skiva "Under Jolly Roger"1987 där allt från omslag, scenkläder till lyriken handlade om pirater. Nu var världens första pirat metal band fött och titlelspåret blev en smärre hit och framtida klassiker i metal kretsar.





1998 kom "Port Royal" som innehöll klassikern "Conquistadores" med det coola bass introt. Året efter kom albumet "Death Or Glory" som blev ett av de mest framgångsrika album bandet släppt innehållande live favoriterna "Riding The Storm" och "Bad To The Bone". 1991 kom "Blazon Stone" med låtar som tog upp historiska personer och händelser "Billy The Kid" och Little Big Horn. "Pile Of Skulls"1992 följde samma tema med "Jennings Revenge"



Efter "Black Hand In"1994 kom en album trilogi "Masquerade"1995, "Rivalry"1998 och "Victory" 2000.
Lyriken på dessa album avhandlade kampen mellan de onda och de goda. Där det förstnämda albumet beskriver den maskerade ondskan det andra albumet kriget och det avslutande albumet de godas seger.



Se klassiker "Conquistadores" här






Blev lurad att se en komedi!



I måndags blev jag lurad att se en komedi! Jag borde anat oråd när min vän sa att han skulle bjuda mig på bio, men då vi brukar göra sånt så tänkte jag inte mer på det. Grejer är att jag ser nästan aldrig på komedier, tycker oftast inte att dem är roliga... Har väl konstigt humor då, eller var man ska säga. Jag gillar mer filmer inom skräck/thriller, sci-fi och ibland någon action eller drama då och då när det är något intressant tema eller skådis/regissör. Jag tror att problemet är att jag inte gillar slapstick-humor och att det verkar vara den enda humorn som används när det ska göras en rolig film. Roliga serier har jag definitivt inga problem med, älskar Family Guy, Futurama och American Dad t.ex! Även serien House tycker jag är hysteriskt rolig.

Hur som helst, jag trodde att vi skulle se sci-fin Repomen ända tills vi kom till bion, då var biljetterna han köpt till filmen Due Date... Gissa om jag blev förvånad! Han sa att han tyckte att jag behövde skratta lite, vilket han iofs hade rätt i, plus att är filmen är gjord av samma personer som gjorde filmen Baksmällan, vilken till och med jag tyckte var rolig trots sin slapstick-humor. Och när jag tänker efter så var det nog samma kompis som lurade på mig den med. Så då det var bara att hålla tummarna då!

Tyvärr visade det sig att Due date inte alls var i samma kaliber som Baksmällan, den var bara rolig stundals. Så om ni funderar på att se Due Date, se hellre Baksmällan om ni inte sett den. Min vän tyckte lite synd om mig då jag stått ut med Due date och lovade då att göra en raincheck med en skräckfilm istället! Och jag skulle få välja film då! :-)



Kvällens TV-tips:The Story of Anvil



Som om det inte räckte med dokumentärer så kommer nu en till! Tänkte tipsa om denna då den dessutom går på TV ikväll kl. 22.00 på SVT1. 

Vad är det som gör att vissa band slår igenom stort medan andra aldrig kommer någon vart? Anvil var ett band som var på gång i början av åttiotalet med album som "Metal on Metal""Forged In Fire" och spelningar på stora festivaler,hela världen låg öppen för Anvil men det blev en annan resa och den får vi följa i dokumentären.



Bara hur dokumentären kom till är en fantastisk berättelse om hur livet kan te sig. När Sascha Gervasi var 15 år var hans favoritband Anvil. Han presenterade sig för Anvil som Englands största Anvil fan och fick bli deras roddare på deras turner 1982,1984 och 1985. Roddaryrket slutade efter ett bråk med Anvil. Så Sascha slog ihop sig med Gavin Rossdale och bildade bandet "Future Primitives" även där blev det strul så Sascha slutade och bandet bytte namn till "Bush" och sålde miljoner skivor. Sascha flyttade till Los Angeles och utbildade sig till manus författare, en dag kom en förfrågan om han ville vara med och skriva manus av Harry Potter boken men Sascha trodde inte boken hade någon potential så han tackade nej.  Mitt i bedrövelsen skickade han ett mail till sångaren i Anvil som han inte talat med på 20 år, han fick svar och blev förvånad att Anvil fortfarande fanns och hade gjort skivor alla dessa år så de bestämde sig för att träffas the rest is history.



Beautiful Blogger Award


Har fått en award av Zoofie!


Regler:

Kopiera in bilden och länka till den du fått den av.

Skriv 7 intressanta saker om dig själv

Ge Awarden till 7 andra bloggar.

 

Ja, nu kanske jag inte var så bra på att hålla mig kort, men here it goes:


* Jag bor i Stockholm med min sambo Marcus.

*  Jag blev metalhead som 13-åring och har sedan dess setts headbanga på diverse spelningar.

*  Har en hemlig crush på matematik och gick därför natur i gymnasiet. Pluggade även ett tag på Teknisk fysik på KTH.

*  Började spela gitarr i gymnasiet och har slitits med drömmarna om ett tjejband eftersom det knappt fanns några när jag började gilla hårdrock och metal.

*  Nu spelar jag i ett metalband som heter Frantic Amber, och har tidigare även spelat i hårdrocksbandet Vision som nu ligger på is.

*  När jag inte spelar gitarr så gillar jag att fota, gärna modeller och med teman i bilderna, även om det händer för väl sällan nuförtiden.

* Jag är lätt beroende av bra filmer, TV-serier och spel.

* Är teknikgalen och verkar inte kunna få nog av gitarrer, har nu fem stycken...

* Började blogga för att en kompis tjatade på mig, och är jäkligt glad för att han gjorde det!

 

Några bra bloggar som jag läser är:

Ereshkigal
Anna Bumbi
Rockabetty
Gabriella Drömer
L (Am I Inside)
Satanja
Lisa Bjernhagen

Nu fick man bara välja sju, men ni vet att det finns så många fler bra bloggar jag läser! ;-)

 


Låtskrivning på högsta volym

Nu när demon äntligen är färdiginspelad och är på mixning så har vi satt igång på allvar med låtskrivningen inför nästa demo. Vi har flera låtar på g men som inte är klara än. Vi sysslar nämligen med den halvt omöjliga regeln att alla ska vara nöjda med låtarna. Hur som helst, i helgen hade vi flyt även om det kostade på en hel del huvudkliande. Mio fick också pröva sin nya Mac-dator som hon fått genom jobbet. Den var hon mäkta nöjd med!
















Bloggtipsad hos Moa!



Fick den här kommentaren på bloggen i natt av en tjej, Moa:

"Jag tänkte bara meddela att jag precis tipsat om din blogg hos mig! Tycker att din blogg är superbra och borde uppmärksammas mer, hoppas det var lugnt!

Ta hand om dig! :)"


Gick in på hennes blog och hittade min blogg bland hennes bloggtips! Gissa om jag blev glad. Det är så kul med sånt här, då känns det som att det man gör uppskattas. Extra kul förstås då jag läser hennes blogg också! Ta en kik på hennes grymma blogg vetja: moathemoses.blogg.se

Två andra bra bloggare som har tipsat om min blogg och/eller band är Captain Awesome och Grimgoth. Kolla gärna in dem med!




Get Thrashed



Låt inte det anskrämliga omslaget lura dig, för det här en prisbelönt välgjord dokumentär om thrashens födelse fram tills idag. En underbar nostalgi tripp för de som var med när det begav sig och en utmärkt tillfälle för nya fans att lära sig thrashens historia och upptäcka nya thrash band.

Ett stort plus är det genom arbetade extra materialet på över 90 min där du får en världskarta (Thrash Worldwide) på tv menyn och kan välja det land som önskas och få en minidokumentär om landets thrash historia.


Vision - Inspelningen av "I Am"



Det här kalla vädret får mig att tänka på en dag för ett år sedan då vi skulle spela in en video med Vision till låten "I Am".  Vet inte hur vi fick idéen att spela in en höstvideo, men så var det i alla fall. Det gör jag aldrig om kan jag säga. Det var svinkallt och filmkillarna var nästan två timmar sena. Det var vi, cheerleader-tjejerna och en massa andra som kommit dit för att hjälpa till som stod och väntade. Vädret var kallt och sådär fuktigt ni vet? En sån där fukt som bara tränger in överallt. Och där stod vi efter ha burit grejer (gitarrer, bas och trummor, mat, dricka m.m.) en sträcka som sträckte sig tvärs över en enorm fotbollsplan. Vi var med andra ord ganska svettiga, och vi i bandet hade även en ganska kalla kläder.

För att få upp värmen gjorde vi alla möjliga övningar vilket inte hjälpte så bra. Till slut fick vi för oss att göra upp en eld med de få torra kvistar vi hittade. Det mesta var nämligen blött så det krävdes 5-7 personer av oss som gick och rekade kvistar och hyfsat torr mossa medans några andra gjorde upp eld samtidigt. Det lyckades till slut och där stod vi alla (runt 15 pers) samlade runt elden och fick byta av varann om vem som stod innerst.

Slutligen så kom filmkillarna i alla fall och då fick vi släcka elden för att röken inte skulle förstöra några bilder. Sen var det ju lättare att jobba än att bara stå eftersom man rörde på sig. Men som sagt, det där gör jag aldrig om. Stort tack till alla inblandade som hjälpte oss trots kylan!



Lite bilder från samma period med bandet... Vår trummis på den tiden (Emlee) lyckades ducka dessa bilder av någon anledning, men de är hur som helst lite underhållande!


Queen B (Isabella), Mona och Jennie







In Focus - Joan Jett

Joan Jett. Vilken karisma, utseende och attityd! Hon förkroppsligar rock n´roll.
Jett föddes i Wynnewood, en förort till Philadelphia, Pennsylvania. Hon fick sin första gitarr i julklapp av sin far vid 13 års ålder efter det tillbringade hon all sin  tid till att skriva låtar. Joan Jetts familj flyttar till West Covina, en förort till Los Angeles för att ge henne möjligheter att utöva sina musikaliska talang. I Los Angeles möter hon en av sina stora förebilder Suzi Quatro.



Jett  bildar The Runaways när hon är 15 år tillsammans med trummisen Sandy West.Micki Steele (som senare ersattes), Jackie Fox, Lita Ford och Cherie Currie. Bandet spelade in fem LP-skivor, där Live In Japan kom att bli en av de mest sålda importskivorna i USA och Storbritannien historia.



1979 började Joan Jett samarbeta med låtskrivaren och producenten Kenny Laguna för sin första soloskiva.
Efter att 23 stora skivbolag hade tackat nej till att signa Joan Jett startade de själva Blackheart Records med hjälp  av att Laguna tog sin dotters besparingar hon skulle ha till college. 



1981 kom abumet "I Love Rock n Roll" titelspåret blev en superhit som låg etta på billboard i sju veckor i rad det är den #28 låten på billboard genom alla tider.



Till dags dato har Joan Jett åtta guld och platinaskivor och har haft nio top 40 singlar b.l.a. med "Bad Reputation" "I Love Rock n Roll" "Crimson and Clover" och "I Hate Myself For Loving You". Hon är VD i sitt eget skivbolag Blackheart Records och har skrivit många låtar tillsammans med andra artister b.l.a. "House on Fire" med Alice Cooper.






Eat The Heat

En passande albumtitel att värma sig med i det kalla höstmörkret.
Vill tipsa om denna bortglömda pärla av ACCEPT.



Efter musikaliska meningsskiljaktigheter gick sångaren UDO och ACCEPT skilda vägar in kom amerikanen David Reece som har en fantastiskt röst. Albumet var melodiösare än tidigare ACCEPT album och det finns det pärlor lyssna bara på "Hellhammer" och "Generation Clash" som du kan se på video här.






Dags för nya slingor!



Det börjar det närma sig vårt gig den 22:a november, med andra ord dags för nya slingor för min del. Tyvärr så har min beslutsångest satt igång igen... Tänkte att ni kanske kan tänka er att hjälpa mig lite att välja färg innan jag beger mig till Taj Mahal och köper löshår? Jag köper alltid plasthår då det är lätt att färga det övriga håret utan att slingorna får färg på sig. Plasthåret tar nämligen inte åt sig hårfärgen, knappt ens det vita! Nedan finns exempel på färgerna vit, blå, rosa, ljuslila, lila och röda.




Global Metal



I uppföljaren till A Headbangers Journey, kallad Global Metal, får vi följa med på en virvlande färd genom tre olika kontinenter och se hur hårdrocken har påverkat kulturer utanför U.S.A. och Europa. Där de inte bara absorberat den västerländska stilen utan även omvandlat den. 



Vi hamnar på en hårdrocksgalleria (mall) i Brasilien. Vi får se hur hårdrocken fullkomligen exploderar i japan när KISS för första gången landar på japansk mark och slår alla tidigare publik rekord och när Metallica framträder i jarkarta, Indonesien samtidigt som det blir upplopp utanför stadion och Iron Maidens första spelning i Indien.

A Headbangers Journey



I hårdrocks dokumentären "A Headbangers Journey" följer vi med antropologen Sam Dunn på hans resa genom hårdrockens historia. Dokumentären är filmad i England,U.S.A. Canada, Norge vi får b.l.a. möta Alice Cooper, Lemmy, Bruce Dickinson och Rob Zombie med flera, samt banden Black Sabbath, Slayer,Dio m.m.

Vi får b.l.a. följa med på en vandring i de norska bergen och till Wacken Festival i Tyskland samt en rättegång med Dee Snider. Om ni inte har sett denna redan så är den ett måste!



På den amerikanska dubbel disc utgåvan av "A Headbangers Journey" finns det bonus material som "Mini Documentary on Norwegian Black Metal", "Lemmy at The Rainbow" m.m.


Skorpans födelsedag och vintersemlor

Igår var jag och firade en av mina bästa vänner som kallas för Skorpan. Vi blev vänner för lite över tre år sedan och har sedan dess stundtals varit oskiljaktiga. Tjugo år emellan gör ingen skillnad när man delar både humor och 90% av sina intressen. På dessa år har vi gjort alltifrån hemsidor till högtalare men även häckat i soffan och antingen sett på film eller serier. I år försökte jag tänka till inför hans födelsedag, och här kan ni läsa om resultatet.


På väg till Skorpan...


Inslaget och klart

I säkert två av dessa tre år som jag känt honom har jag på skoj pikat honom för hans datorchassi för att hans dator låter som ett tröskverk och min inte gör det. Detta trots att båda är av samma märke (ANTEC) och att det på tillverkarens hemsidan om hans chassi stod "att den så tyst så att munkarna i Tibet blev avundsjuka" och inget tillnärmelsevis liknande stod på samma sida om mitt chassi. Det visade sig att min dator är tyst som mus, oavsett fläkt eller hårddisk, medans hans dator har skränat sedan dag ett. Detta är något vi skrattat åt i alla år men som förstås inte varit så kul med tanke på att ville ha ett tyst chassi från början.


En princess kan man väl inte vara utan?


Svårt att få en bild på ivrigt öppnande..

Vet inte varför jag inte tänkt på det tidigare, men i år kom jag på att detta var den självklara presenten. Trots att jag då mister kanske en av mina främsta pikningar eftersom han annars är väldigt duktig på att köpa rätt grejer till sig själv. Han pikar nämligen mig så fort han får chansen, haha! Jag får komma på något annat bra helt enkelt.


Och här är ståtligheten då. Samma serie som mitt chassi, men den senaste modellen P183. Tyst som en mus!

Sen eftersom jag vet hur mycket Skorpan gillar semlor så tänkte jag att fixa semlor kanske är ett bättre alternativ än tårta och begav mig ut på stan förra veckan för att reka semlor. Men att hitta semlor i fel säsong visade inte vara det lättaste. Flera konditorier sa bara rakt nej, och några få andra skulle kolla med sina bagare. Till slut jag gick till NK som visade sig ha sina egna bagare. Så jag la min beställning och kunde hämta de fina semlorna två dagar senare. Gissa om han blev glad!


Fina vintersemlor

Resten av kvällen firades med spelet Fallout, som vi båda är lika beroende av.. Har ni någon god vän som ni brukar fira? Vad har ni hittat på då?



Sneakpeak på demon



Hade tänkt att inte lägga upp någonting innan allt var klart men jag kan inte låta bli! Här är låten "The Awakening" som är ett smakprov till er från nya demon. Det är även den låt som vi valde att skicka till Bandit Unsigned. Hur som helst, ovan är det blivande omslaget. Inspelningen har vi gjort i replokalen och mixning och mastering har gjorts av Sneaky Weasel Productions som vi samarbetar med.

The Awakening by franticamber


Trött på regn, rusk och kyla?

Då ska du åka hit!



Slå dig ner och njut av värmen, Ta en "Animalize" eller "Hotter Than Hell" drink.
Insup atmosfären på KISS Lounge, Mexico.















Halloween fest på KISS Lounge Mexican style.





Ägarfamiljen tillsammans med KISS.

Besök KISS Lounge Mexico här http://www.kiss-lounge.com/


Dark Tranquillity på Debaser Medis

I torsdags så var jag, Mio, Sandra och Elizabeth på Debaser Medis för att se Dark Tranquillty. Det tog inte lång tid förrens Sandra och Elizabeth stod längst fram vid scen. Jag och Mio var mer laid back och stod hellre längre bak med en öl i handen. Träffade på flera vänner, bland annat Viktoria Popova som också var fotograf under kvällen. Hon är näst ut att gästfotograf på min blogg!



Efter flera bra förband och öl så var det dags för Dark Tranquillity att äntra scenen. Konserten var väldigt bra, bra låtval och scennärvaro. Älskar deras fraktaler som de har i sin videobakgrund - vill också ha! Ljudet och ljuset var också bra, inte så mycket att säga om det även om jag ibland önskade att gitarrerna skulle vara högre i mixen då keyboarden dränkte dem lite. Mot slutet så steg stämningen både hos bandet och publiken och vad jag förstod så fick vi några extra låtar tack vare det. Bra gig!


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se


Viktoria Popova // twistmagazine.se

Det var väldigt svårt att filma för golvet gungade så mycket så det var både svårt att stå still och hålla upp handen. Jag försökte flera gånger hitta ett bättre ställe att filma på, men det blev inte bättre för hela golvet var likadant. Så därför får ni lite kortare videoklipp än vanligt den här gången.








Foto - Evil Clown

Det här var också några bilder som jag tagit tillsammans med sminkösen Nina. Vi gillade att jobba ihop och hon behövde bygga en portfolio på den tiden så vi diskuterade fram lite teman och körde på. Det här var ett clown-tema som vi fick till. Kläderna och bakgrunden fixade jag spontant med några tygstycken och nålar medans Nina fixade sminket och håret.















Någon favorit?


Dags att ta mc-körkort?

Om du inte har Mc körkort kanske dags och skaffa nu.

Du kan vinna den här skönheten


Tävlar gör du här http://www.kisshdtv.com/bike.html

All-girl band of the week - Ice Age



Ige Age var ett grymt svenskt thrashmetal-tjejband som var aktiva i mitten på 80-talet. Stilen var Bay Area-thrash och influenserna var då tidiga Metallica och Megadeth. De släppte fyra demos, spelade in en musikvideo som bland annat spelades på MTV och turnérade i några Europeiska länder.



Bandet bildades år 1985 i Göteborg av Sabrina Kihlstrand (sång/gitarr) och Pia Nyström (gitarr), vilka också var bandets huvudsakliga låtskrivare. Andra medlemmar var Sabrinas syster Helena Kihlstrand (bas) och Tina Strömberg (trummor). De bytte basist 1986 till Viktoria Larsson.De fick till slut skivkontrakt med AVM och skulle börja spela in sitt debutablum när bandet splittrades mitt uppe i en turné på grund av dåligt management. Vad som hände exakt går att läsa i intervjuerna som webzinet Metal Maidens har gjort med medlemmarna.



De delar nu ut sina låtar gratis på deras hemsida och de finns också på myspace Ice Age (Pia Nyström) och Ice Age (Sabrina Kihlstrand).

Mer att läsa om Ice Age finns hos webzinen Metal Maidens och Metaladies.

Den officiella musikvideon till låten "Instant Justice".


Här kör dem låten In the Name of Science, året var 1989.


Låten A Case Of Cerebral Death från demon "Rock Solid" (1986).


Låten Into The Danger Zone från deras andra demo "General Alert" [1987]


Låten The Final Decision från demon Instant Justice (1989).



Sista sången inspelad!

Igår blev vi äntligen klara med den sista sången på demon! Det har dragit ut på tiden på grund av sjukdom, tekniska problem och så vidare men nu är vi äntligen i hamn... Vi hade verkligen flyt igår så Klubb Paranoid fick vänta. Ser fram emot att gå på nästa med A Job For a Cowboy med flera den 24 november istället!

Känns så skönt att inspelningen till slut är klar! Det har känts flera gånger som vi aldrig ska bli klara men nu är den äntligen färdiginspelad!  Nu är det bara dags för mix och mastring av de sista låtarna och sen upptryckning av själva demon!


Musiktips - Cage

Gillar du Judas Priest runt "Painkiller"-eran? Då ska du kolla upp CAGE!

1992 bildades Cage i San Diego, U.S.A. ur askan från banden Nomad och Chrusher. 1999 kom den egenfinansierade debuten "Unveiled" som överaskade alla med sin traditionella metal när den rådande vågen var grunge,alternative. Tyska tidningen "Rock Hard" hade en omröstning för det bästa osignade bandet, tävlingen vanns av Cage. Priset innebar att de fick spela på den prestige fyllda "Dynamo Festival" i Holland där  Metallica var headline.





2001 kom det andra albumet "Astrology" och bandet turnerade som förband till b.l.a. Iron Maiden, Judas Priest, Dio och Dokken. Tredje albumet "Darker Than Black" 2003 mottogs med öppna armar av den tyska metal pressen och de spelade på flera stora festivaler runt om i europa.
2007 var det dags för bandets fjärde album "Hell Destroyer" ett album som öppnade vägen för många nya fans att upptäcka bandet. På albumet finns en hyllnings låt till the one and only mr King Diamond.

Smaka på lite "Hell Destroyer"





På våren 2009 var det dags för det femte albumet "Science of Annihiltion" här har du låten "Planet Crusher"






Vintern hägrar?



Kylan verkar ha kommit för att stanna så nu kommer mössan jag köpte på Annihilatorgiget väl till pass. En kopp varmt te när man kommit jobbet ger annars en mysig stämmning när blåser och regnar om vartannat. Planerna idag är rep med bandet och Klubb Paranoid efter det. Det kan bli tajt men det får lösa sig. Tänkte tipsa en en grym låt och video som gick varm hos mig igår - Skyrider med Gormathon. Har haft den på hjärnan till och från sen att vi gigade med dem i Sävsjö. Jäkligt bra låt!


In Focus - Lee Aaron

Lee Aaron föddes i Belleville, Canada. Redan vid fem års ålder uppträde hon i skolmusikaler vid femtonårs ålder framträde hon i tv och blev upptäckt av bandet Lee Aaron. De spelade varje nedgången sylta i södra Canada. På en utomhusfestival upptäcktes hon av en manager som övertalade henne att använda Lee Aaron som sitt artistnamn. Debut albumet "Lee Aaron Project" kom 1982 här är videon till "Nightriders".






1984 kom Lee Aarons genombrotts album med den då mycket omtalade musikvideon ”Metal Queen”. Inför uppföljaren ” Call of the Wild”1985 togs demon producenten Bob Ezrin in och albumet kom att innehålla en av hennes mest kända låtar “Beat Them Up”.



1987 års självbetitlade album blev en märkbar förändring i både musiken och stilen hennes image tonades ner och musiken blev mer mainstream, tre låtar skrevs av Joe Lynn Turner. Två år senare kom ”Bodyrock” som sålde guld ”Watcha Do To My Body” blev en hit, videon tog  suggestiva rockvideos till ett nytt klimax, en 14 månaders turne följde. 1991 års ”Some Girls Do” följde föregångarens stil med låtar som ”Love With Sex” och sålde guld,



Frantic Amber på Kolingsborg

Affischen till giget klar! Nu är det bara uppsättningen kvar då...




Nya Close-up framme!



Idag damp nya Close-up ner i brevlådan. Det är ju alltid lika trevligt såklart! Kan rekommendera mini-intervjun med Peter Tägtgren på sida 30, han är så grymt rolig den där karln. Satt nästan och skratta ihjäl mig när jag läste den! Tidningen kom lagom till Close-ups klubb Paranoid som är i övermorgon på Debaser Slussen. Förra gången var det FKÜ på scen, denna gång är det banden Crucifyre, Facebreaker och Morbus Chron som är bokade. Sen på torsdag är det dags för Dark Tranquillity på Debaser Medis. Vilken konsertvecka! Känns som man avverkar de flesta av Stockholms stora scener den här veckan. Nä, nu blir det dags för att mysa ner i soffan igen efter en dusch och lyssna på den medföljande prenumerantskivan...





Watain på Klubben



Moshpit på första låten? Det var kanske vad man kunde vänta sig när Watain äntrade scen på ett fullsatt Klubben på Allhelgonadagen, och det var också vad som hände. De började med andra låten från senaste skivan, "Malfeitor" och fick då som sagt moshpiten att sätta igång där. I samma kaliber fortsatte det och publiken var som trollbundna. Efter låtar från deras senaste tre skivor så kom överaskande Selim Lemouchi, från bandet The Devil's Blood, upp på scen, influgen från Holland för att köra den sista låten på den senaste skivan "Waters of Ain". Låten på nästan 15 min blev som en seans, det var helt fantastiskt.

Watain gjorde ett asbra gig igår, en jäkla hitkaskad med energi och stämning som få. Ljudet var riktigt bra, inte minst gitarrljudet som var grymt (Mesa Boogie-förstärkare då). Det var bra balans också, så när som på Selim Lemouchis solon som kunde ligga lite högre i mixen. Men faktum var att giget var så bra att jag var tvungen att köpa t-shirten som var upptyckt speciellt för det giget. Faan bra av Watain att trycka upp sådana nice saker!


En jäkla miljö på scen...


Eld sparades det inte in på!


Hade det varit något som hade önskats så hade det varit en extra rökmaskin.. Allt annat var så symmetriskt så att röken ständigt kom från enbart höger kändes fel.


Watain glömde förstås inte sina grishuvuden hemma


Grymt med tre gitarrister på scen!


Selim Lemouchi från bandet The Devil's Blood

Och så lite livevideos till er som inte var där!








RSS 2.0